Här en liten story om en hemsk hemresa från San Francisco. Jag påbörjade resan tidigt i torsdags morse. Incheckningen kl 07.00 gick bra på San Francisco International Airport, men det var också det enda med hela resan som gick bra. Boardingen av United-planet påbörjades och alla kom ombord. Alla märkte att uttaxningen från gaten blev fördröjd och till slut meddelade kaptenen att de hade upptäckt ett fel på navigationssystemet ombord. Felsökning påbörjades och det tog tid. En timma gick, två timmar gick, två och en halv timma gick. Till slut meddelar de att vi äntligen skulle kunna åka mot Chicago och tre timmar försenade var vi i luften. Redan då visste jag att jag skulle missa mitt anslutningsflyg med SAS till Stockholm. Därför frågade jag förstås personalen ombord om de kunde undersöka möjligheterna till ombokning redan innan vi landade, men det kunde de inte göra, för det var ett annat flygbolag jag var inbokad på från Chicago. Aha, så mycket för Star Alliance tänkte jag, varför ha en allians om de inte har samarbete bolagen emellan?
Efter landning rusade jag till Uniteds customer service för att bli ombokad. Samtidigt fick jag av en annan resenär reda på numret till Uniteds telefonkundtjänst, så att jag kunde ringa dem samtidigt som jag köade. Jag lyckades, efter 5 uppringningar och 84 tangenttryckningar i olika kombinationer, få prata med någon som hjälpte mig hitta en flight till Frankfurt och sen vidare därifrån till Stockholm. Jag fick bekräftat av honom att jag var ombokad, så jag behövde bara stå kvar i customer service-kön för att få mina nya papper utskrivna. Det tog en stund till i kön men jag fick till slut nya boardingkort. Sådär, det verkade ju ganska lovande trots allt, en planerad ankomst till Stockholm vid 14.15 på fredagen (jag skulle landat 08.15 enligt ursprungsplanen). Eftersom jag hade ett stort jobb inplanerat på jobbet tillsammans med två konsulter från kl 13.00 och som skulle hålla på hela kvällen var detta inte så kul, men det fick ju lösa sig, de kunde komma igång på egen hand.
Ombordstidning på flighten mot Frankfurt (åter igen United). Jag frågade personalen vid gaten om det verkligen inte fanns någon chans att få någon kompensation för förseningen, typ en uppgradering av plats eller liknande. Men det gick inte, det var inte deras policy, jag skulle få betala mellanskillnaden om jag ville ha bättre plats. Thank you United. Till saken hör att det fanns minst tre platser tomma i den bättre klassen. Nåja, bara jag får komma hem tänkte jag…
Ha! På grund av dåligt väder i Chicago skulle alla flyg starta i nordlig riktning, vilket gjorde att kön till startbanan var låååång. Efter nästan en timmas markfärd från gaten var det nästan vår tur att lyfta. Vad händer då? Jo, kaptenen meddelar att det finns bagage ombord som inte tillhör någon passagerare. Tillbaka till gaten för att lyfta av dessa väskor. SUCK. Jag såg hur de drygt två timmarna jag skulle ha tillgodo i Frankfurt försvann med en rasande fart. Återigen tre timmar försenade var vi på väg. Jag frågar igen en flygvärdinna om det verkligen inte är något de kan göra innan landning för att underlätta ombokning, men nej, -“Jag serverar bara mat ombord, jag har ingen sån information” svarar människan. Thank you United.
Landar i Frankfurt. Rusar av planet för att så snabbt som möjligt komma till Uniteds “customer service” desk. Jag pratar med en kvinna som står och kollar allas ärenden innan man börjar köa. Jag får reda på av henne att jag är ombokad till en Lufthansa-flight kl 16.10 och att jag bara behöver ställa mig i kön för att få ett nytt boardingkort utskrivet. Jag hamnar förstås bakom en person som representerar en grupp på 27 personer som varit med på samma flyg och ska undersöka deras möjlighet att komma till Tel Aviv. Detta tar en evig tid att reda ut med personalen bakom disken (troligtvis står han kvar där än). Jag pratar med Uniteds representant igen och frågar henne om hon inte kan gå bakom disken och printa ut ett nytt boardingkort åt mig vid den terminal jag ser är ledig? Hon försvinner bakom disken men den terminalen är låst av någon i personalen som inte är på plats just då, så det gick inte. Hon meddelar mig dock att hon kan ge mig det nya gatenumret så kan jag få boardingkortet utskrivet där så sparar jag lite tid. Toppen tänkte jag, då kanske jag hinner äta något också innan flyget går.
Genom säkerhetskontrollen, bort till gaten som förstås är längst bort i den delen av terminalen. Gaten hade inte öppnat ännu, så jag går till Lufthansas desk strax intill för att få kortet utskrivet. Nej det går inte, svarar de, det står att du behöver en “paper ticket” tillsammans med det här boardingkortet jag ska skriva ut, du måste kontakta United och reda ut det först, be dem skriva ut en sån biljett alternativt att de bokar om till en e-ticket. Yippi! Tillbaka, förbi säkerhetskontrollen, leta reda på Uniteds ticket desk och prata med dem. Tjejen jag pratade med där såg att de hade gjort fel i ombokningen i Chicago och skulle fixa det. Jag fick en ny bokning där det stod e-ticket på. -Kan jag inte få boardingkortet utskrivet här direkt, frågar jag. Nä, det är ett annat bolag svarar hon. -Är det säker att jag inte behöver något mer än det här nu för att få ett boardingkort, frågar jag för säkerhets skull. -Det räcker, var svaret. Jag rusar bort mot Lufthansas incheckningsdisk för att få boardingkort. Efter lite köande där svarar tjejen där: -Det står här i datorn att du måste ha en “paper ticket” för den här bokningen. Då var det nära att jag gav upp kan jag säga. Jag fick berätta hela storyn för henne och hon ringde ett samtal till någon högre makt och sen fick jag till slut mitt boarding kort, halleluja! Tillbaka genom säkerhetskontrollen, som nu hade en ännu längre kö! Dessutom en tjurig säkerhetsvakt som inte lät mig ställa mig i den kortaste kön genom kontrollen trots att jag påpekade att jag var nära att missa min flight, utan pekade bort mot kön längst bort som var dubbelt så lång 🙁 På väg bort mot gaten skymtade jag ett café – snabbt in och köpa en macka och en Cola Light – jag var vid det här laget uttorkad och genomsvett efter all stress. Anländer precis till gaten då boardingen påbörjas – puh! Det verkar som jag kommer till Stockholm i alla fall.
Avresa från Frankfurt ca 20 minuter efter tidtabell, ankomst Stockholm 18.40. Behöver jag nämna att mitt bagage inte var med till Stockholm? Köa till Ankomstservice på Arlanda. Bagaget kom hem med taxi idag, lördag.
Hoppar i taxi och åker direkt till jobbet för att hjälpa till med det inplanerade jobbet där, var hemma 01.30 inatt.
Jag tycker Star Alliance bör se över Uniteds medlemskap, för maken till dålig kundservice och hjälp har jag aldrig skådat. Vad är det förresten för mening att ha en allians om de inte kan hjälpa till med bokning/ombokning inom gruppen?
Sådär, det var mina sista dygn, hur har ni haft det? 🙂